Predikan söndag 16 juni 2024

 

Johannes Upp 19:11-21

 

RYTTAREN PÅ DEN VITA HÄSTEN.

 

Sedan såg jag himlen öppen och en vit häst som stod där. Och den som satt på hästen hette ”Trovärdig och Sann”, han är den som är rättvis när han dömer och när han strider. Hans ögon var som lågor, och han hade många kronor på sitt huvud.

 

Och hans namn var skrivet på pannan, men bara han själv visste vad namnet betydde. Han var klädd i en mantel som doppats i blod, och hans namn är ”Guds Ord”. Himlens arméer, klädda i finaste vita och rena linne, följde honom på vita hästar.

 

I munnen höll han ett skarpt svärd, med vilket han ska besegra folken. Han ska regera med järnhand. Och som man med vinpressen pressar saften ur druvorna, så ska han trampa sönder dem, och de ska få känna av den allsmäktige Gudens fruktansvärda vrede. På hans mantel står skrivet över höfterna ”KUNGARS KUNG OCH HERRARS HERRE”.

 

Sedan såg jag en ängel, som stod i solskenet och ropade med hög röst till alla fåglar, som flög över himlen. ”Kom hit och samlas till den store Gudens måltid! Kom hit och ät köttet av kungar, generaler och mäktiga män, av hästar och ryttare och av allt slags folk, både stora och små, både slavar och fria.

 

Sedan såg jag vilddjuret samla regeringarna på jorden och deras arméer för att strida mot honom som satt på hästen, och mot hans armé. Och djuret togs till fånga, liksom den falske profeten, han som kunde utföra under när djuret var med. Under som hade bedrog alla, som hade tagit på sig djurets märke och tillbad dess bild.

 

Både vilddjuret och den falske profeten kastades levande i eldsjön, som brinner av svavel. Och hela deras armé dödades av det skarpa svärdet från ryttarens mun, hans som satt på den vita hästen. Och alla himlens fåglar åt sig mätta av deras kött.

 

Namnet ”Trovärdig och Sann” står i skarp kontrast till det otrogna och svekfulla Babylon, (se kap  18). Återigen skiftar Johannes syn. Himlen öppnas och Jesus blir synlig, inte som Lammet den här gången, utan som en krigare på en vit häst (symbolen för seger). Jesus kom första gången som Lammet och ett offer för synd, men han kommer igen som övervinnare och kung, för att verkställa domen ( 2 Thess 1:7-10).

 

Första gången kom han med förlåtelse, andra gången kommer han med dom. Nu har frontlinjen dragits upp mellan Gud och ondskan, och världen väntar bara på att kungen ska rida in på krigsskådeplatsen.

 

Jesus kallas ”Trovärdig och Sann”(19:11). ”Guds Ord”19:13 och ”Kungars Kung och Herrars Herre”(19:16), men egentligen finns det inget namn, som kan göra honom rättvisa. Han är större än varje beskrivning eller namn, som någon människa kan formulera. Angående symboliken kring Jesu i blod doppade mantel, se första noten till 7:14. Denna titel bekräftar Guds överhöghet.

 

 Större delen av världen tillber Antikrist, som man tror är bärare av all makt och myndighet. Men plötsligt rider Kristus och hans armé av änglar in på den himmelska scenen. Hans ankomst är början till slutet för alla falska maktutövare.

 

”Den store Gudens måltid” är en otäck kontrast till Lammets bröllopsfest (19:7). Bröllopsfesten är en glädjehögtid, ”måltiden” en förödelsens fest. Vilddjuret är identifierat i noten till (13:1). Frontlinjen är dragen och världshistoriens största slag kan börja. Antikrist och den falske profeten har samlat världens alla nationer och arméer under Antikrist befäl (se 16:14).

 

De tror att de har kommit av eget val, men verkligheten är att Gud har inkallat dem, för att besegra dem. Egentligen blir det aldrig något krig, eftersom segern vanns redan i och med Jesu död på korset för vår synd och med hans uppståndelse från de döda. Ondskans härskare tas omedelbart till fånga och får sitt straff, och hela dess armé förintas.

 

Eldsjön är slutstationen för de ogudaktiga. Den är inte detsamma som ”avgrunden” i 9:1. Vilddjuret och den falske profeten kastas i eldsjön. Senare får Satan själv, deras ledare, samma straff (20:10). Därefter går också döden och dödsriket samma öde till mötes (20:14). Till sist kastas alla de övriga i, som inte har sina namn skrivna i livets bok (20:15). Den bottenlösa avgrunden förklaras i noter till 9:1, och 19:20.

 

Gud välsigne dig

 

Gunilla, pastor i Tempelchurch församling