MED GUD FÖR FOLKET.

Att bevara Guds Ord - att inte anpassa sig efter världen

Rom. 12:1–2

Därför uppmanar jag er, bröder, vid Guds barmhärtighet, att frambära era kroppar som ett levande och heligt offer som behagar Gud – er andliga gudstjänst. Och anpassa er inte efter den här världen, utan låt er förvandlas genom förnyelsen av ert sinne så att ni kan pröva vad som är Guds vilja: det som är gott och fullkomligt och behagar honom.

Det pågår diskussioner inom många samfund om hur den kristna kyrkan ska förhålla sig till olika aktuella samhällsfrågor. Och det blir allt vanligare att man börjar kompromissa med världens värderingar och ger avkall på eller omtolkar det som står i Guds Eget Ord. Förändringarna sker ofta gradvis, men med tiden blir anpassningen till världens gudsfrånvända värdegrund och avfallet ett fullbordat och sorgligt faktum.

Världen och samhället har förändrats sedan Skriften blev komplett för ett par tusen år sedan, och det är något man måste förhålla sig till. Men man måste ha rätt utgångsläge. Guds Ord förändras inte. Det står fast för evigt. Det ska inte tolkas på något annat sätt nu än för tvåtusen år sedan. Bibeln, hela Bibeln, är utandad av Gud. För den som i sanning bekänner sig som kristen, finns ingen annan auktoritet än Guds Ord. Och det innebär att de ställningstaganden som görs, även i vår tid, alltid måste ske utifrån de orubbliga sanningar som Gud Själv har lagt fast i Sitt Ord.

(1 Joh. 2:5–6) Men hos den som håller fast vid hans ord har Guds kärlek verkligen nått sitt mål. Så vet vi att vi är i honom. Den som säger sig förbli i honom är skyldig att själv leva så som han levde.

Av Bibeln framgår vad som är behagligt inför Gud och vad som inte behagar Honom, och det gäller fortfarande oavsett förändringarna i samhället och oavsett den rådande kulturen och tidsandan. Och därför bli det väldigt fel, om kyrkor och samfund i ”demokratisk anda” och i sin strävan efter att vara ”inkluderande” och med missriktad ”kärlek” accepterar, bejakar och till och med aktivt verkar för företeelser som strider mot Guds Ord.

Det vi i stället ska fråga oss är hur vi, var och en, ska ställa oss till det som händer i vårt moderna samhälle med utgångspunkt i Guds eviga Ord. Och eftersom Guds Ord är oföränderligt, blir svaret fortfarande att vi inte ska anpassa oss till den här världen, hur förhållandena i världen än är. Det som behagar Gud och det som inte behagar Honom gäller fortfarande, och det är det vi ska förhålla oss till.

Förhållandena i världen och samhället förändras ständigt. Men en sak förändras inte; vi är alla behäftade med en arvsynd från födseln och vi står alla från början under en dödsdom, eftersom syndens lön är döden. Men Gud älskar oss. Han vill inte att någon ska gå förlorad och i Sin kärlek har Han har öppnat en väg för oss alla att bli befriade från synden och bli frikända från domen. Den vägen är Jesus Kristus. Och om vi älskar våra medmänniskor, är det den vägen vi ska visa på: ”Men hos den som håller fast vid hans ord har Guds kärlek verkligen nått sitt mål”.

Frälsningen i Jesus Kristus är inte något vi kan göra oss förtjänta av. Det är en fri kärleksgåva vi får av nåd. Den är fri, men vi måste ta emot den i tro. Vi måste inse att vi är syndiga människor i behov av omvändelse och frälsning. Vi måste tillåta Jesus att komma in i vårt liv och vi måste vända om. När vi tar emot Jesus och vänder om, blir vi befriade från arvsynden. Vi blir födda på nytt, rättfärdiggjorda genom Jesu blod och därmed befriade från domen.

(2 Tim. 4:3–4) Det ska komma en tid då människor inte längre står ut med den sunda läran utan samlar åt sig mängder av lärare efter sina egna begär, så som det kliar i deras öron att få höra. De vägrar att lyssna till sanningen och vänder sig till myter.

Förhållandena i världen och samhället förändras. Men den sunda läran är och förblir Guds Eget Ord. Vad som behagar Gud och vad som är synd förändras inte. Guds skapelseordning gäller fortfarande. Människors behov av personlig omvändelse och frälsning gäller fortfarande. Och en kyrka som i sin strävan efter att vara ”inkluderande” underlåter att predika nödvändigheten av personlig omvändelse, är inte kärleksfull, utan predikar ett falskt budskap som inte leder till frälsning. Det mest kärleksfulla är i stället att inte avvisa någon, men att få människor att inse att vi alla, utan undantag, behöver vända om från vårt tidigare liv, oavsett bakgrund och oavsett livsstil, och att räddningen finns hos Jesus Kristus.

Paulus förebrådde galaterna att de hade vänt sig ”till ett annat evangelium”.

(Gal. 1:6–8) Jag är förvånad att ni så fort överger honom som har kallat er genom Kristi nåd och vänder er till ett annat evangelium, fast det inte finns något annat. Det är bara några som skapar förvirring bland er och vill förvränga Kristi evangelium. Men även om vi själva eller en ängel från himlen skulle ge er ett annat evangelium än det vi har predikat, så ska han vara under förbannelse.

En kyrka som har anpassat sig till världen och predikar ”ett annat evangelium”, kan locka människor som har ”kliande öron”, som inte vill lyssna till sanningen och som vill ha sin aktuella livsstil bekräftad. En sådan kyrka kan bli populär och dra många till sig. Den kan vara materiellt välmående och tycka sig ha allt den behöver. Men om den gör våld på Guds Ord i sin strävan efter att vara ”inkluderande”, är den illa ute. Den är som kyrkan i Laodicea, som varken är kall eller varm. Och Jesus har varit mycket tydlig med hur Han ser på den.

(Upp. 3:15-17) Jag känner dina gärningar. Du är varken kall eller varm. Jag skulle önska att du vore kall eller varm! Men eftersom du är ljum och varken varm eller kall ska jag spy ut dig ur min mun. Du säger: Jag är rik, jag har fått rikedom och behöver ingenting. Och du förstår inte att just du är eländig, ynklig, fattig, blind och naken.

Guds Ord och sanningar utmanas alltmer i denna tid, och det kan kosta på att hålla fast vid och bevara Hans Ord. Det kan vara obekvämt, och det kan krävas mod. Vi är svaga och det kan vara lättare att ”följa minsta motståndets lag”, att följa och anpassa sig efter världen. Men vi är inte hänvisade till vår egen kraft. Gud ger oss kraften att stå fast vid och bevara Hans Ord. Och med Guds kraft kan vi låta oss förvandlas genom våra sinnens förnyelse, så att vi förstår vad som är Guds vilja och vad som behagar Honom.

Yttre, materiellt välstånd som i församlingen i Laodicea, är inte i sig ett tecken på en levande kyrka. Däremot kan vi se på församlingen i Filadelfia som visade hur det är att leva i Jesu efterföljd ”så som han levde”.

(Upp. 3:8) Jag känner dina gärningar. Se, jag har ställt en dörr öppen för dig som ingen kan stänga, för din kraft är liten och du har hållit fast vid mitt ord och inte förnekat mitt namn.

Och när vi bevarar Hans Ord, får även vi ta del av de underbara löften Jesus gav till församlingen i Filadelfia:

(Upp. 3:10-11) Eftersom du har bevarat mitt ord om uthållighet ska jag bevara och rädda dig ur prövningens stund som ska komma över hela världen för att pröva jordens invånare. Jag kommer snart. Håll fast vid det du har så att ingen tar din krona.

Gud välsigne dig