Ps. 116:6–9
HERREN bevarar de enfaldiga; jag var i elände, och han frälste mig. Vänd nu åter till din ro, min själ, ty HERREN har gjort väl mot dig. Ja, du har räddat min själ från döden, mitt öga från tårar, min fot ifrån fall; jag skall få vandra inför HERREN i de levandes land.
Jes. 9:2
Det folk som vandrar i mörkret skall se ett stort ljus; ja, över dem som bo i dödsskuggans land skall ett ljus skina klart.
Vi går nu in i adventstiden. Advent kommer från latinets adventus (Domini), som betyder (Herrens) ankomst. Vi väntar på Herrens ankomst.
Israels folk led svårt. De levde i en mörk tid i ofrihet, under stort och grymt förtryck under det romerska riket. De väntade på Messias, kungen som skulle komma till deras befrielse och upprättelse.
Och Messias kom, men många kände inte igen Honom. Många hade väntat sig en kung, som med stor glans och militär övermakt skulle befria dem från romarna och upprätta Guds rike på jorden.
Ja, Messias är vår Kung. Men Hans rike är inte av den här världen. Hans gestalt utstrålade inte världslig prakt och ståt. Han föddes som ett oansenligt litet barn, och fick sin första boning i en krubba i ett stall. Men Han kom för att frälsa dem som tog emot Honom.
Vi lever i en mörk tid. Världen befinner sig i ett andligt mörker och vi blir fysiskt påminda om mörkret på ett påtagligt sätt just nu, här på norra halvklotet, när det är mörkt under större delen av dygnet.
Vi lever i en värld som har ockuperats av fienden. Men då tänder vi adventsljusen och kommer ihåg att Herren föddes till vår jord som ett litet människobarn för tvåtusen år sedan. Han kom att bli vår frälsning. Han har gett våra själar ro. Han har öppnat vägen till det rike där Han är Kung. Han har gett oss medborgarskap i Sitt rike.
Fil. 3:20 Vi åter hava vårt medborgarskap i himmelen, och därifrån vänta vi ock Herren Jesus Kristus såsom Frälsare
Vi tänder våra adventsljus i hoppet och förvissningen om att befrielsen är nära. Han kommer för att hämta oss hem till Sig, till ”de levandes land”.
Gud välsigne dig