Att fortsätta växa
2 Kor. 4:16-17
Därför ger vi inte upp. Även om vår yttre människa bryts ner, förnyas vår inre människa dag för dag. Vår nöd, som är kortvarig och väger lätt, bereder åt oss en väldig och överväldigande härlighet som väger tungt och varar för evigt.
Jag är uppvuxen med traditionerna inom Svenska Kyrkan. Och som många andra i min generation, har jag också konfirmerats.
För många utgör konfirmationen något som hör till traditionen och som passerar utan att lämna djupare intryck. Men eftersom mina föräldrar var djupt troende, var de angelägna om att jag skulle få en grundläggande andlig undervisning. Jag gick och läste under sommarlovet i min mammas småländska hemtrakter, för en präst som var en god vän till familjen.
Konfirmationsundervisningen, som för många enbart var en traditionsenlig procedur, blev verkligen en milstolpe i mitt liv. Prästen tog sin uppgift på mycket stort och djupt allvar. Han lärde oss grunderna i den kristna tron och förberedde oss steg för steg för konfirmationen. Eftersom vi tillhörde Svenska Kyrkan, utgjorde Luthers lilla katekes ett inslag i undervisningen, med dess förklaringar till de tio budorden och mycket annat. Prästen hade ett sätt att undervisa som var djupt engagerande. Och jag kan fortfarande minnas hur starkt jag upplevde konfirmationsdagen och min första nattvardsgång.
Av mina föräldrar fick jag en vacker Bibel i skinn (numera sönderläst), och av min faster och farbror fick jag en psalmbok (som jag fortfarande har kvar) som konfirmationsgåva. Och i denna psalmbok hade min faster textat med sin vackra handstil: Ps. 525.4.
”Som den unga björk i skogen Växer frisk i sommarregn, Låt mig växa ren och trogen, I ditt hulda fadershägn, Och när stormar skaka mig, låt mig fäste ha i dig Och mig hålla vid det ena: Att dig älska, frukta tjäna”.
Det är nu över sextio år sedan. Jag var mycket ung. Men konfirmationen blev en milstolpe. Den blev övergången från barndomen till vuxenlivet och ett större personligt ansvarstagande för mitt liv. Och konfirmationsundervisningen fick en stor betydelse för mitt fortsatta liv och de personliga ställningstaganden jag senare skulle komma att göra, och min personliga omvändelse.
Nu har jag ”kommit till åren”. Jag har passerat ”livets middagshöjd” och min fysiska kropp gör sig påmind på olika sätt.
Men även om min fysiska kropp, min yttre människa bryts ner undan för undan, ska jag inte ge upp. Min fysiska kropp är förgänglig, men min pånyttfödda ande är evig. Och andligt är jag fortfarande som ”den unga björken” som fortsätter att växa. Min inre människa förnyas dag för dag.
Vi lever i en tid med många utmaningar och många villfarelser. Jag behöver förbli rotad i Bibelordet så att jag inte förlorar mitt fäste, och jag behöver Den Helige Andes ”sommarregn” för att fortsätta att växa till. Den Helige Ande kommer hela tiden att lära mig något nytt när jag tillägnar mig Bibelordet.
(2 Petr. 3:17-18) Mina älskade, ni vet ju redan detta. Var därför på er vakt, så att ni inte dras med i de laglösas villfarelse och förlorar ert fäste. Väx i stället i nåd och kunskap om vår Herre och Frälsare Jesus Kristus. Hans är äran, nu och till evighetens dag. Amen.
Min yttre människa bryts ner, men min inre människa förnyas dag för dag. Jag är precis som ”den unga björken”. Jag står fortfarande på tillväxt.
Gud välsigne dig