Gud älskar oss – var och en
2 Tim. 3:1–5
Du ska veta att i de sista dagarna blir det svåra tider. Människorna kommer att vara egenkära, pengakära, skrytsamma, stolta, hånfulla, olydiga mot sina föräldrar, otacksamma, gudlösa, kärlekslösa, oförsonliga, skvallriga, obehärskade, råa, fientliga mot det goda, falska, hänsynslösa och högmodiga. De kommer att älska njutning mer än Gud och ha ett sken av gudsfruktan men förneka dess kraft. Håll dig borta från dem!
Är det någon som inte känner igen det Paulus skriver till Timoteus? Kan någon betvivla att vi befinner oss i de sista dagarna?
Ett tydligt tidstecken är att man vänder på begreppen. Man kallar det onda gott och det goda ont. Det är något som mer och mer genomsyrar tillvaron just nu. Vi ser det just nu, bland annat i rapporteringen om vad som händer i Mellanöstern. Men det är något som Gud mycket tydligt har uttalat Sin avsky över:
(Jes. 5:20) Ve dem som kallar det onda gott och det goda ont, som gör mörker till ljus och ljus till mörker, som gör bittert till sött och sött till bittert!
När människor fylls av högmod och övermod, förminskar de sina medmänniskor. De anser sig vara förmer än andra och anser sig, i sin själviskhet, ha rätt att genomdriva ”sin agenda”, även till priset av förtryck och förnedring av medmänniskorna. Och de gör detta i skenet av falsk godhet, i skenet av idealitet och omtanke. De ”har vänt på steken”. De vänder på Bibelns sanningar om gott och ont, sant och falskt.
Det kan vara mycket svårt för en enskild människa att finna sig tillrätta i allt detta kaos av gudlös förljugenhet och fientlighet. Det är lätt att tappa kontrollen i tillvaron och tappa bort sig själv. Det är lätt att känna sig värdelös. Men då ska vi komma ihåg vem Gud är. Han älskar oss var och en. Han har full kontroll, och i det kaos som råder, värnar Han om varenda människa, som om det vore den enda människan på jorden.
(Ps. 139:13–16).
Du har skapat mina njurar, du vävde mig i moderlivet. Jag tackar dig för att jag är så underbart skapad. Underbara är dina verk, min själ vet det så väl. Benen i min kropp var inte osynliga för dig när jag formades i det fördolda, när jag bildades i jordens djup. Dina ögon såg mig när jag bara var ett foster. Alla mina dagar blev skrivna i din bok, formade innan någon av dem hade kommit.
Vi föds in i den här gudsfrånvända världen som vilsna och förlorade får utan herde. Men Gud värnar om dig och Han värnar om mig.
Vi behöver inte pocka på Guds uppmärksamhet. Han känner oss alla vid namn. Han känner oss individuellt och Han gör allt för att vi ska komma tillbaka till Honom. Gud vill att alla människor ska bli frälsta och komma till insikt om sanningen (1 Tim. 2:4).
Jesus är den gode Herden som föddes i mänsklig gestalt, som Fadern lät födas som människa, för att föra oss tillbaka till Honom. Jesus har inget kollektivistiskt tänkande. Han känner oss individuellt utan och innan. Han känner medlidande med oss, och när du och jag var ett förlorat får, ”löpte Han linan ut” för att just du och just jag skulle återfå barnaskapet hos Gud.
(Matt. 9:36) När han såg folkskarorna förbarmade han sig över dem, för de var härjade och hjälplösa som får utan herde.
Jesus har gjort allt det vi inte kunde göra själva för att föra oss tillbaka till gemenskapen med Gud. Han har gjort det för mig och Han har gjort det för dig. Han kände var och en av oss och såg oss från tidernas begynnelse, innan vi blev till, innan någon av våra dagar hade kommit.
Vi kan inte frälsa oss själva. Men Jesus kallar oss alla individuellt. Och det enda som krävs av oss för att återfå barnaskapet hos Gud, är ta emot Jesus i tro. Då får vi ett nytt liv. Då blir vi födda på nytt. Då blir vi Guds barn.
(Joh. 1:12) Men åt alla som tog emot honom gav han rätten att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn. De är inte födda av blod eller av köttets vilja eller av någon mans vilja, utan av Gud.
Gud välsigne dig